radenm

Auckland Airport.
Så var vår resa på väg att ta slut. Vi slutade som vi började med att ta in på Duxton Hotell i Auckland nära Sky
Tower.



Vi åt en underbar middag på Hotellet och tog sedan en promenad ned till Sky Tower som vi åkte upp i för att njuta av
Auckland by night.
Tornet, 328 meter högt hade en bar på 186 meter där man med hiss, delvis med glasgolv, kunde åka upp.
Gissa vem som absolut skulle stå på glasgolvet och titta ned; jo Michele.
Här kan man utöva 2 våghalsiga övningar. Skyjump, bungy jump från tornet på 192 meter och den väsentligt "lugnare"
Sky-walk, en promenad på utsidan av tornet utan tillstymmelse till skyddsräcke, förvisso fastspänd med säkerhetslinor.
Vi valde en stilla GT på behörigt avstånd från glasväggen och njuta av kvällen.

Nu sitter vi på flygplatsen och filosoferar över flygplatsens säkerhetsarrangemang.
Michele blev tagen åt sidan och bombsniffad av en trevlig dam som med en pappperremsa strök utmed handväskans kant.
Pappersremsan fördes in i en analysapparat och skärmen indikerade att Michele var bombfri. ;-)

Om man nu kan ha sprängdeg i kalsongerna, vilket för övrigt måste vara ett manligt påfund, för vilken kvinna
kan tänka sig att ha sprängmedel i underkläderna???

så måste då även en turban vara den ultimata platsen för gömma sprängmedel i.
Många turbaner är det här.... tänk er synen, en sikh åkande på rygg genom röntgenapparaten för att utesluta
möjligheten till terrorism.

Nu ska vi strax gå ombord för den 36 timmar långa resan hem, ska bli kul att återse Sverige och barnen.